Kusken och tränaren Stefan Hultmans travintresse väcktes redan som femåring då han fick följa med sin pappa till Solvalla. Han blev fast, och besöken på travbanan ledde så småningom till en blomstrande karriär som en av Sveriges främsta inom travsporten. Sedan kraschade allt, när Stefan drabbades av den autoimmuna neuromuskulära sjukdomen Myastenia Gravis, MG. Nu släpper han boken Mitt liv på travbanan, en inspirerande livsberättelse om framgångar, motgångar och kämpaglöd - och den enorma kärleken till hästarna.

— Med facit i hand och med tanke på den stress och press jag känt snudd på genom hela livet, en stress och press som troligen bidrog till att utveckla de sjukdomar jag under senare delen av mitt liv drabbades av, kan man fråga sig om det var värt det. Frågan är befogad. Mitt svar däremot, är högst troligen lika förutsägbart som att Elitloppet avgörs den sista söndagen i maj. Jag hade gjort om det. Utan minsta tvivel hade jag gjort om det, säger Stefan Hultman.

Efter det första besöket på travbanan som femåring var vägen till den stora framgången allt annat än spikrak. När Stefan till slut hade nått sina drömmars mål, med flera hundra hästar i träning och stora framgångar med bland annat stjärnhästen Maharajah, kom den största motgången av alla. Det är en hisnande och sårbar skildring vi får ta del av i Mitt liv på travbanan, när Stefan tar oss bakom kulisserna inom travsporten.

— Jag är ändå lyckligt lottad som har fått leva min dröm, som har fått vara en del av travsporten, fått göra tränarkarriär. Det har sannerligen varit ett liv på gott och ont. Mitt mål var redan från början att lyckas som travtränare, och det har jag gjort, säger Stefan Hultman.

“Första gången jag kom i kontakt med hästar var när jag åkte med pappa till Solvalla. Jag var väl en fem, sex år någonting, i slutet av 1960-talet. Pappa hade kommit in i travsporten som spelare, och nu skulle jag få hänga med till Valla. Det var fullt med folk överallt: runt den inglasade målläktaren, på E-läktaren lite längre bort och på de vanliga publikplatserna längs asfalten bredvid banan. Men pappa satt alltid på ölkaféet, det som senare ersattes av Kongressbyggnaden, och det var dit vi gick. Men där ville inte jag vara efter ett tag. Jag var nyfiken på hästarna och tog mig ut i den friska luften, ut i det fria för att höra ljuden av hovarna som slog i banan, hästarna som frustade, speakern som kallade till start och alla människor därute. Jag ville känna dofterna – från hästarna, från korvstånden och från en och annan cigarrökande man. Ner till staketet alldeles vid bankanten skulle jag. Helst till startplatsen, så att jag på nära håll kunde se startbanden som fälldes ut när det var dags för loppen att släppas i väg. ”Klart. Ett. Två. Kör!” Och så i väg. Ett helt fält med tolv hästar. Åh, vilken kraft! Vilken spänning! Vilka djur!”

— ur boken

Mitt liv på travbanan släpps den 21 mars. Ljudboken läses in av Jan ”Harpo” Svensson.

Stefan Hultman (f. 1963) är en av de absolut främsta inom travsporten, mest känd som framgångsrik tränare.
Henrik Ingvarsson är medförfattare till boken, verksam som journalist och har tidigare skrivit biografin En beundrad outsider och romanen Det enda jag hör i mitt huvud är ett lockrop från himlen.

För intervjuförfrågningar: Vilhelm Hanzén, GUL PR +4673 - 690 74 09 alt. vilhelm@gulpr.se

För recensionsexemplar: press@harpercollins.se

Övrig information: Sarah W Lindvall, PR & Marknadschef HarperCollins sarah.wallskog.lindvall@harpercollins.se